Kalorier in + kalorier ut?
Kalorier in och kalorier ut?
Vad är en kalori?
En kalori är ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius.
När vi intar mat eller dryck som innehåller kalorier så omvandlas det till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) eller alternativt lagras in i våra fettceller för att kunna användas som energi vid ett senare tillfälle.
När vi intar mat eller dryck som innehåller kalorier så omvandlas det till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) eller alternativt lagras in i våra fettceller för att kunna användas som energi vid ett senare tillfälle.
Vi räknar mer och mer kalorier men befolkningen blir bara fetare och fetare, hur kommer det sig?
Jo därför att en kalori teoretiskt blir sällan en kalori i praktiken, kalorier från olika livsmedel påverkar vår metabolism olika. Jag ska förklara detta på ett förenklat sätt.
Jo därför att en kalori teoretiskt blir sällan en kalori i praktiken, kalorier från olika livsmedel påverkar vår metabolism olika. Jag ska förklara detta på ett förenklat sätt.
Kolhydrater skiljer sig mycket åt beroende på vilket Glykemisk index (GI) som livsmedelet har. t ex kolhydrater med fullkorn som har lågt GI tar längre tid att spjälka vilket ger en långsammare sockerhöjning än söta och snabba kolhydrater som t ex jasminris eller läsk (högt GI) som bryts ner blixt snabbt i magsäcken och tas upp fort i blodet och höjer blodsockret som i sin tur ger oss mer insulin som är vårt fettinlagrande hormon. Kolhydrater med lågt GI ger också en längre mättnadskänsla eftersom maten stannar kvar i magsäcken en längre tid än snabba kolhydrater.
Protein kostar betydligt mer än kolhydrater för kroppen att bryta ner. 1 gram protein innehåller 4kcal men efter matsmältningen och absorbtionen så blir det netto ca 3-3.2kcal kvar totalt per gram.
Protein kan inte heller lagras som kolhydrater eller fett utan måste istället omvandlas till glukos i levern eller alternativt omvandlas till fett vid energiöverskott. Därav är det betydligt svårare gå lagra in fett av protein pga av att det dels att det kostar mer att bryta ner en protein till en aminosyrastruktur samt att protein även mättar betydligt bättre än fett och kolhydrater sett till mängd energi, Detta beror på proteiner stimulerar hormonet PYY som minskar hungerkänslorna.
Protein kostar betydligt mer än kolhydrater för kroppen att bryta ner. 1 gram protein innehåller 4kcal men efter matsmältningen och absorbtionen så blir det netto ca 3-3.2kcal kvar totalt per gram.
Protein kan inte heller lagras som kolhydrater eller fett utan måste istället omvandlas till glukos i levern eller alternativt omvandlas till fett vid energiöverskott. Därav är det betydligt svårare gå lagra in fett av protein pga av att det dels att det kostar mer att bryta ner en protein till en aminosyrastruktur samt att protein även mättar betydligt bättre än fett och kolhydrater sett till mängd energi, Detta beror på proteiner stimulerar hormonet PYY som minskar hungerkänslorna.
Fett kan lagras in direkt som fett beroende på fettkällor och mängd samt vilken dubbelbinding fettkällan har.
När det gäller fett har skillnaden stor betydelse beroende vilken källa fettet kommer i från. T ex härdade fetter som transfetter lagras lättare in i fettcellerna och stannar där än t ex kokosfett som tas upp direkt i levern och kan användas som bränsle.
Sammanfattningsvis av detta skulle jag vilja påstå att oavsätt om vi äter fett, protein eller kolhydrater så kan vi lagra dessa som fett och på sikt gå upp i vikt. Min poäng med detta inlägg var att påpeka hur olika livsmedel lagras in som fett olika lätt eller svårt beroende på vart kalorierna kommer ifrån. Därför stämmer inte alltid teorin om kalorier in kalorier ut = energibalans.
När jag själv skriver kostscheman så brukar jag oftast sätta ett högt eller obegränsat intag av just protein, det beror helt enkelt på att det är väldigt få om ens någon som skulle orka äta sig feta på protein eftersom det är en väldigt mättande energikälla som går till framförallt uppbyggnad av ny muskulatur, energi, värme och till sist inlagring.
Referenser
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2005-589/at_download/publicationfile
http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0804748