PT Online - Robin Malmström

 

När vi intar kalorier 
i form av mat eller dryck kommer det omvandlas till energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) eller lagras in i våra fettceller för att kunna användas som energi vid ett senare tillfälle. 

Frågan kvarstår än idag...
Spelar det någon roll vilken källa kalorierna kommer ifrån när det gäller att hålla vikten eller är det endast mängden antal kalorier som har betydelse?  

TEF (Thermic Effect of Food) 
innebär energin det går åt för att spjälka maten och tillgodose sig näringen efter man svalt den. Fullvärdigt protein (ex animaliskt kött, fisk, fågel) kostar överlägset mest energi för kroppen att byta ner eftersom det fullvärdiga proteinet måste brytas ner till de 20 olika aminosyror för att kunna arbsorberas och tas upp av kroppen. 1 gram protein innehåller 4 kcal men efter oxidation och matsmältningen blir det ungefär 3-3.2 kcal kvar netto. Så ungefär 20-25% av kalorierna från protein förbrukas innan de ens påbörjat sina huvudfunktioner. Det här innebär en kostsam nedbrytning av protein som därav tar längre tid än andra makronutrienter att spjälkas, vilket gör att protein även mättar längst.

 Fett

Villken typ av fettkälla du intar kommer ha stor inverkan på din förbränning beroende på vilken bindning fettsyran har. T ex omega-3 fetter som är en fleromättad DHA fettsyra som är central för transporten av blodsocker in i muskelcellen och ökar insulinkänsligheten vilket i sin tur stimulerar förbränningen. Kokosfett består av 60-70% av MCT och SCT fettsyror vilka har en termogen effekt vilket höjer kroppstemperaturen vilket i sin tur ökar förbränningen och minskar aptiten.

Transfetter 
Transfettsyror finns i mättde fetter som kött och mjölk. Men dom riktigt dåliga transfetterna bildas vid industriell delvis härdning av fetter och oljor och är i särklass sämsta fettet som går att stoppa i sig. Transfetter är tom så skadliga för oss att kroppen svarar med att gör allt den kan för att transfetterna inte ska följa med blodomloppet upp till hjärnan där det skulle ställa till med ordentlig oreda och göra oss dumma i huvudet kort sagt. Så vad händer då när vi äter transfetter? Jo det skadliga ämenet transporteras istället in i våra fettceller där de kan lagras och ligga latent orsaka minst skada för kroppen. Transfetter kan finnas i friterad mat, ex pommes frites, pajer, piroger, pulversåser, margarin, feta bakelser, chokladbollar, kakor med lång hållbarhet mm.

Kolhydrat VS kolhydrat 

En typ slags kolhydrat från en annan kolhydrat kan skilja sig så mycket att de inte ens förtjänar att kallas samma namn skulle jag vilja påstå.. Ett exempel är kolhydrater som kommer från grönsaker som innehåller en stor andel fibrer. En kolhydrat som består utav fibrer vilka kroppens mag och -tarmsystem inte bryta ner och kommer därför inte heller att ta upp någon energi från de sorters kolhydrater. Vilket i praktiken gör det omöjligt att gå upp i vikt av fiberrika livsmedel eftersom de kostar energi att spjälka samtidigt som vi inte kan absorbera kalorierna. Medan en kolhydrat från t ex jasminris (mycket högt GI) kommer istället spjälkas ner blixt snabbt i magsäcken och skjuta blodsockret i taket vilket kroppen reagerar och måste försvara sig emot genom att frisätta insulin för att få ner blodsockret igen. Insulin har egenskapen att transportera sockret till fettväven, alltså ett fettbildande hormon.

 

Ämnesomsättning
Vår ämnesomsättning och fettförbränning är aldrig statiskt utan är dynamisk och regleras hela tiden beroende på hur våra mättnads/hunger och förbränningshormoner hormoner frisätts, samt matens termogena (värmehöjade) effekt kommer också påverkas till stor del av vår livsstil och matintag.

Summering 
Och med det sagt så kvarstår faktum att en kalori är alltid en kalori teoretiskt, men i praktiken blir det två helt skilda saker. Så påståendet att ”kalorier in och kalorier ut = balans” ekvationen fungerar i terorin men dessvärre extremt dåligt i praktiken. 

Referenser

Omega-3 fatty acid receptor mediating potent anti-inflammatory and insulin-sensitizing effects. Cell. 2010.

A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. September 23, 2002.

The effects of a low-carbohydrate ketogenic diet and a low-fat diet on mood, hunger, and other self-reported symptoms 2007.

The effect of resistance exercise on the thermic effect of food Denzer, CM; JC Young. September 2003. 

International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism 13 (3): 396–402. Retrieved 2010